Ba'sånivet

Irriterande faktum

Jag måste åka till Ica för att köpa rätt sorts kompostpåsar. Och sen måste jag till Konsum för de rätta hundbajspåsarna. Miljövinsten på det?

Misslyckad shopping

Man kan köpa ett paraplyställ till golfvagnen men fan inte en strykjärnshållare. Vart är världen på väg?

I stället för Ånge: en postbil längs väg 40

Nog för att det snöat som fan i Sydsverige men är det verkligen rimligt att det tar två dygn för ett paket att åka från Borås till Jönköping, en sträcka på 87 kilometer?

 Det kommer att vara vår innan min vinterkappa har kommit fram om det ska gå i den här takten.

Lose-lose

Ibland kommer man på nåt jättesmart eller otroligt roligt men man säger det inte för man tänker att det är bra bloggvirke. Men när man sen ska blogga om det har man glömt det.
Det är fan så irriterande.

Det fattas nåt här

Melissa Horn är säkert en hejarns bra artist men grammatik har hon inte riktigt koll på.


"Och jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
Och kan inte skilja på om jag vill vara med dig
Och jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
Och jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär emot mig"

Jag får klåda.

Packa och gå

Detta hoppas jag att de läser, alla som vill luckra upp lagen om anställningsskydd.

Längst vinner

Sju grabbar, sådär 22 år, vid bicepsmogrucken på gymet. De kör tre set var och medan en lyfter står de andra sex och tittar. Om ett set tar en minut så tar det alltså omkring 20 minuter innan alla gjort sitt. Sedan drar de vidare till nästa maskin. Säg att de gör sju övningar, då tar det nästan två och en halv timme. Så himla ineffektivt. Varför stannade de inte i omklädningsrummet och mätte snopparna direkt, för det måste ju vara det det handlar om?

She had it coming

Onda tårttanten har blivit rånad. Det kanske finns nån slags rättvisa ändå.

Halleluja!

Resumé: Den trevliga damen i klippet är med i tv-programmet Trading spouses där religiösa bor en tid hos icke-troende och vice versa. Meningen är väl att de ska få större förståelse för varandra. Ibland går det riktigt över styr.
Beskåda när guds krigare återvänder hem.

 

Hur svårt kan det vara?!

Jag har slagit in klapparna. Jag har också slagits med klapparna.
Jag är fan sämst i världen på att göra paket. Varje jul köper jag vackert papper, snygga adresser och fina snören i tron att ett mirakel skett under året som gått, att jag plötsligt ska ha blivit en paketfantom.
Men nej. Sällan har så fula paket skådats.
Nästa år får alla sina klappar i påsar, I'm telling you!

Hur många är jag?

- Vad vill ni dricka till det? frågade den unga killen i burgarkassan.
Vilka vi, undrade jag och tittade över axeln. Var det nån som försökte åka snålskjuts på min beställning?
- Va? sade jag.
- Vad vill ni dricka till det? sade han igen.
- Cola, och du får gärna säga du, sade jag som till slut fattat att han försökte vara artig.
Nej, det är inte artigt, det är bara dumt.

SNÖ!

Snöa, för inihelvete! Hade vi gillat regn, dimma och tre plusgrader den 20 november hade vi bottsatt oss i Skåne.

Modern teknik

Vi har ett rent otroligt nitiskt spamfilter på jobbet. Precis allt fastnar och blir liggande där i evigheters evighet. Min lösning på att skicka meddelanden på ett snabbare och säkrare sätt är att ta efter de gamla grekerna. Man tager en lämplig människa och rakar av håret på densamme, skriver meddelandet på flinten, väntar tills håret växt ut igen, skickar iväg människan till mottagaren som rakar bort håret och läser meddelandet. Snabbt och säkert. I alla fall i jämförelse med NTM-koncernens epostsystem.

Jävla

Jag hatar, hatar, hatar styrplattan på min bärbara dator. Det räcker med att man tittar på den jäveln så händer något oväntat. Mejl skickas halvskrivna, markören hoppar härs och tvärs och helt plötsligt finner jag mig skrivande på fel rad. Nyss gjorde den så att jag förlorade en match på Vetgirig. Fan.
Nu ska musen kopplas in och ve den som drar ut den.

Huvva!

Så här skriver en bloggare som jag brukar läsa:

"Personer som myser istället för pippar är förmodligen såna som kallar alla sexuella aktiviteter för "lekar" och ibland stannar upp mitt i en kyss, tittar varandra djupt i ögonen och säger: "Hej!"."

Då är det inte bara jag som tycker att det där hejet är djupt motbjudande. Tack.

Urk!

Men att det ska vara så besvärligt att röntga tänderna, fast man är insmord med Xylocain nästan ner till tonsillerna!
Lisbeth, som hade den föga avundsvärda uppgiften att försöka få mig att inte kaskadkräkas rakt upp i taket, ska ha stående ovationer för att hon inte slog mig medvetslös med röntgenapparaten. (Hade hon gjort det skulle kunde hon passat på att pilla in plåten.)

Det vackra folket. Not.

Kändisspottingen blev mer en skräckupplevelse än något annat.
På Birger Jarlsgatan såg jag Margó Fallai (för er som inte var med så var hon nån sorts modedrottning på 70-talet). Kvinnan hade sprutat in så mycket av vad man nu sprutar in i läpparna att jag svär på att hon såg ut som Kajsa Anka.

Hu!

Och sen såg jag den slemmige från Rosingprogrammet igen. Och han är så hemsk så honom ska ni få slippa se.