Och genast gick konspirationsteoretikerna igång

Som alla vet har det fötts en prinsessa.
När den lilla kärnfamiljen skulle hem från BB puttades en stackars marskalk med en mobilkamera från hedenhös fram för att ta bilden.
Bilden som framkallat angst på varenda redaktion i hela konungariket.
Vi körde den, stort, och förmodligen kommer det att se ut som skit.
Som följd av detta utspann sig senare på kvällen följande konversation på FB mellan mig och kollega:

Kollega: Känt mig stressad och irriterad över bilden där och sen toaletten på det

Jag: ja, jag har också lite angst över den där jävla bilden.
men vi är nog inte ensamma om det.

Kollega: jag menar den jag tog
Fast jo, den andra är ju ytterst ångestframkallande också

Jag: pejlingbilden är ju gudskelov inte sex spalter.

Kollega: Men samtidigt köper jag det ändå för att det är det enda någon har
Jag menar, om alla andra nöjer sig med den i brist på annat måste vi ju också göra det

Jag: sant.

Kollega: Fast det förstör ju hela uppslaget, tyvärr

Jag: jopp. men det är ju ungen alla vill se.

Kollega: JO, även om man inte direkt såg ungen
Man gissar att ungen är där i
men man har ingen aning
för hovet har ingen fotograf

Jag: njä, tolkningsfråga. man ser ju en liten luva.
hovet borde skämmas.
eller så är ungen vanskapt.

Kollega: Det hade varit något!
Hur skulle kungahuset hantera det?

Jag: gömma undan den på avlägset slott och köpa slät baby av fattigt par.
är min gissning.

Kollega: Det sjuka är ju att det säkert är sant. Men Victoria hade inte köpt det hela riktigt fullt ut så hon hade varit där rätt ofta och hälsat på, för att hon är en fin
fin människa, och om 40 år skulle hon erkänna allt

Jag: hälsat på i förklädnad. en mystisk kvinna med sjal och hukande, smygande gång ses nattetid smita in i slottet bakvägen.

Om det så småningom visar sig att sessan är en bortbyting: kom ihåg var ni läste det först.

På väg

I kväll körde en 94-årig man upp på mitträcket på väg 97, på bekvämt avstånd från sjukhuset. Han klarade sig oskadd och hans 86-åriga fru (syster, granne, älskarinna? Vad vet jag?) klarade sig också ganska bra. Vi kan väl vara överens om att han borde sluta köra bil.
En annan som borde sluta köra bil är en herre jag känner. Inga namn, vi kallar honom hädanefter Svärfar. Grejen med honom är att han aldrig varit bra på att köra, varför det är extra lustigt att båda hans söner blivit yrkeschaufförer och har rattat taxibilar, bussar, tankbilar, lastbilar av olika längd, betongbilar och traktorer från den dag de fick lappen i handen (och innan dess också om sanningen ska fram). Kanske är det deras sätt att behandla barndomstrauman?

Finfrämmande

  

Självaste Lotten hälsade på på blaskan i går. Hon var i stan för att föreläsa för en hop läkarsekreterare. Vad hade vi inte gjort för att få vara läkarsekreterare för en dag? Nåja, hon tog sig tid att snippa förbi en stund och gjorde vår annars grå dag betydligt roligare.

Larsson och Lotten var bästisar i unga år och det blev ett mycket kärt återseende.

Snabba kast

I går var det kalas från morgon till kväll, i dag ska jag stå och gråta vid frysdisken på Konsum. Japp, det är första arbetsdagen efter semestern.

Bra att veta

På jobbet. Telefonen ringer.
Jag: Redax!
Tant: Om man är alkoholist och vill bli nykterist ska man gå till Systemet och köpa två flaskor körsbärslikör och inte dricka något annat från fredag kväll till måndag morgon. Sen låter man bli spriten.
Jag: Jaså? Ja, tack för tipset. Hej då.
Tant: Hej då.

Vad skulle vi göra utan våra fina läsare?

Bu!

Vi skickade en julhälsning till gamla arbetskamraten Pamsan.

När hon lämnade oss var vi ganska slanka och snygga. Sedan dess har vi framförallt fått rejäla hakor.
Pam kan ha fått en chock när hon såg den här bilden.

Och nu till någonting helt annat

Vissa klarade sig bättre när intelligensen delades ut.
För några veckor fick jag ärva Sixtens pussel av svärmor och sedan dess har många pannor lagts i djupa veck. Först här hemma och sedan på jobbet där ingen har fått passera utan att göra ett försök att lösa den jämrans gåtan.
I dag var det Björnen och Webmoster som gick bet.
Då insåga jag att det var dags att kalla in det tunga artilleriet.
Entré Birgitta Ö.
Och två minuter senare var Sixtens pussel löst.

Ö bömb

I onsdags blev vi evakuerade på grund av ett taffligt bombhot.
Det förde det goda med sig att jag blev varse att Holms säljer macaronger. Billigt dessutom. Macarong och kaffe för 31 kronor.

Bombfika på Holms.

Hundar med jobb.

Så småningom kom världens främsta nosar och sniffade igenom huset. Springer spaniels, så klart!
Inte oväntat fanns det ingen bomb.

Återtåget.

20.45, i hällande regn, fick vi återvända till huset. Jävla skitdag. Bortsett från macarongerna och spanielarna, då.

Sista striden

I dag bär vi rödgröna slipsar på jobbet.
Sen kan vi hänga oss i dem när vi förlorat...

Alla ska med

Fler snyggingar. Ingen går säker!

Frk Larsson dubbeldricker.

Webmoster. Med dryck och tårta.

Och jag sörplar äppeldryck med ciderkaraktär.

Slutsats: Vi är tydligen en samling drinkare.

Vi är så snygga!

Kamraterna och jag. Nog är det synd och skam att vi bara ska sitta inne på redax där ingen ser oss.

Björnen på sammanbrottets gräns.

Ulven har redan flippat. Eller så trivs han med livet.

Annapannan med munnen full av karra.

Det lyxiga kontoret.

Tisdagskvällskval

Hungrig. I börsen har jag 50 öre, i skåpet en Delicatoboll och en starköl.
Mmm. Party!

Studiebesök

Lilla K fick hälsa på husse på jobbet i morse.
Och viktigare ändå: träffa Sigge och äta upp hans mat.
Och springa runt bland betongbilar och annat spännande.

Sigge jobbar på betongstationen och har egen varselväst. SBK står det på den. Det betyder Sigge Betong-Kompis.

På fel plats

Amenherregud! Inte har jag tid att sitta här när Lars Kepler ligger hemma och väntar!

Skitonsdag

Har träningsvärk.
Fick börja jobba en dag tidigare än tänkt.
Det regnar och jag har sommarklänning och sandaler.
Är hungrig och maten är slut.
Vilken underbar dag. Verkligen.

Girlfriend in a coma ...

... det är jag så här två timmar innan semestern bryter ut.

Är vi lurade?

Glenn firades ståtligt på namnsdagen och fick både godishalsband och efternamn: Rosenhielm.
Men.
Hurrandet hade knappt tystnat förrän det kom mejl från detektivfirma Sherlock Östling & son. De har sökt igenom hela internettet i jakt på Glenns sanna identitet. Kan det vara så att han fört oss bakom ljuset? Är han i själva verket Hippokrates?

I give you: Glenn

Efter påskpartyt försjönk vår vän i ett djupt depp. Han bara stod där på skåpet utan att varken ta sig för något eller ens prova huvudbonader.
Men i går kom han loss ur letargin och avslöjade nya sidor av sig själv. Till exempel vad han heter.
Glenn.

Ärtigaste mössan hittills. Dessutom har han skaffat flickvän och det är inte vilken dussinbrutta som helst utan självaste Tora Uppström Berg som söker skydd undan mediestormen i Glenns ... eh ... famn.
För den som inte hänger med så är Tora prinsessfästmannen Jonas ragg och orsaken till den kungliga krisen som förmörkar himlen nästan lika mycket som askmolnet.
Det kan tyckas märkligt att hon gömt sig på en tidningsredaktion, men vi är bevars en seriös morgontidning som aldrig någonsin skulle skriva en rad om kungligheters in spe problem med att hålla snorren i brallorna.
(Till Fluff, Hannanasen och Webmoster: observera mitt korrekta genitivkasus ovan.)
Så nu ska Tora och Glenn, med kamera försedd, ge sig ut på en seglats på kärlekens ocean.
To be continued ...

Mjosik

Klart att grabben ska lyssna på musik.

Pink Floyd närmare bestämt. Han och Natalie har samma musiksmak.

Språkbråk

Gräl utbröt på c-red i dag.
Ämnet: Jesus.
Jag hade skrivit "En resa till Jesus tid" men Uwi tyckte att det skulle stå "En resa till Jesu tid".
Väl så arkaiskt tycker jag, och dessutom ska inte Jesus särbehandlas. Han ska inte tro att han är nåt.
Men har man inte värre saker att gräla om på jobbet får man vara rätt nöjd.
Och det fick stå Jesu. Jag är inte den som är den.