Ta bort klädnypan, Steven!

Hittade en bild av Steven Tyler på Aftonbladet och tyckte att han påminde om någon, så jag körde bilden genom ett ansiktsigenkänningsprogram på nätet och fick fram detta:

Hoppsan. En 62-årig karl som bedöms vara en 13-årig tjej har nog dragit åt huden en gång för mycket.
För övrigt tyckte programmet att han liknar tuttfian Jordan. Intressant.

Till Webmoster

Näsmusslor. Med tillhörande kirurgiskt instrument.

Samtidigt på Hermelinen

MMS från L:

"Han sa att det kommer att krasa när han flyttar näsmusslan."

Gulp.

Annapanna inredningsbloggar igen

Fynd?

För 2.000 kronor kan ni bli ägare till denna stege med patinerad look från Housedoctor.

Fynd!

Gratis mot avhämtning kan ni få denna stege med patinerad look från mitt förråd. (Vinterdäcken i bakgrunden ingår inte.)

Ö bömb

I onsdags blev vi evakuerade på grund av ett taffligt bombhot.
Det förde det goda med sig att jag blev varse att Holms säljer macaronger. Billigt dessutom. Macarong och kaffe för 31 kronor.

Bombfika på Holms.

Hundar med jobb.

Så småningom kom världens främsta nosar och sniffade igenom huset. Springer spaniels, så klart!
Inte oväntat fanns det ingen bomb.

Återtåget.

20.45, i hällande regn, fick vi återvända till huset. Jävla skitdag. Bortsett från macarongerna och spanielarna, då.

Komikerparet Topsy und Wulff

När jag försökte gå i mina första skor skrattade föräldrarna och tyckte det såg ut som att jag hade klumpfot.
När jag tappade framtänderna kallade de mig Draculas moster.

Mostern fanns inte på bild.

När L var en trind, tunnhårig bebis liknade de henne omväxlande vid Bengt Dennis och Hans Werthén.

Bengan.

Hasse.

I mitten på 90-talet var Tjetjeniens utrikesminister Tjobajs (reservation för stavningen) väldigt i ropet. Samtidigt fick Lottahunden förstoppning och fick givetvis heta Tjibajs. Dessutom tyckte de att hon såg ut som Gun Hellsvik.

Långhårig dvärgtax?

 Man är uppväxt bland stora humorister.

Tant

Geggade ihop.

I går lämnade jag in symaskinen på service. Hur många vuxenpoäng är inte det?

Hemma hos

Tror ni man får mycket gjort på intörnättet när det är så här:

Söt men stundom påfrestande.Och ja, det är Lenin i bakgrunden. Med röd rosett. Fråga inte.

Nej, inte mycket gjort alls. Men man får tid över till att fundera. Till exempel på basilika. Jag kan inte riktigt släppa det där. Hemma hos GI-gurun Fredrik Paulún ser det ut så här:

"Färska örter att plocka av är ett måste i mitt kök." Jada, jada, jada.

Min basilika har inte ryckt upp sig sen sist. Dessutom har den dragit med sig persiljan i fördärvet.

Värre och värre.

Men jag är faktiskt inte helt förtappad och handfallen. Ni minns bordet som jag skrev om här och här. Det har fått en välbehövlig ansiktslyftning och jag är rackarns nöjd och skrytsam.

Titta:

Kolla, det är Lenin där igen.

 Jag har målat och inte minst mosaikat. Fint som snus om jag får säga det själv. Dessvärre går ett av skåpen inte att öppna men jag upptäckte det gudskelov innan jag stoppat in spriten.

Full tank

Framtidens teknik tar dig bara halvvägs sade de på Nordnytt nyss. *
Kanske han får rätt då, ett av de där token som i alla tider ringt, tillskrivit (med skrift runt, runt marginalerna när pappret inte räckt till) och på senare år mejlat till tidningarna.
Just den här tokisen hade en teori som gick ut på att anledningen till att Sovjet (ja, det var ett tag sedan) inte lyckades komma till månen var att de hade ett raketbränsle som bara räckte halvvägs.
Det märkliga med detta bränsle var att oavsett hur långt ryssarna än skulle kom de bara halvvägs. Månen - halvvägs. Mars - halvvägs. Solen - halvvägs.
Inte ens om de låtsades att de skulle till Mars när de tankade för en månresa kom de fram. Klurigt bränsle, det där.

*Nordnytts nyhet var inte lika fantasifull. Den handlade om att elbilar inte funkar så bra i kyla. Provturen mellan Arvidsjaur och Älvsbyn slutade snöpligt i Vistträsktrakten.

Annapanna inredningsbloggar

Tur man inte ska sälja lägenheten precis nu. Den här stackars basilikan hade inte fått en enda spekulant på fall.

Ynkligt.

Lose-lose

Ibland kommer man på nåt jättesmart eller otroligt roligt men man säger det inte för man tänker att det är bra bloggvirke. Men när man sen ska blogga om det har man glömt det.
Det är fan så irriterande.

Anyone for tea?

En bloggare jag understundom läser skrev häromdagen att "the" är drycken för hösten. Någon kommenterade att hon borde skriva "te" i stället för att undvika förvirring. Bloggaren gör avbön och skriver rätt och då kommer den här kommentaren:
"Menar du på fullaste allvar att man påpekat hur du skriver the, thé alt te? Jag känner mig helt förvånad över att man ens orkar påpeka sådant, huvudsaken är väl att man förstår vad som menas."

Visst. Men då är det på sin plats med ett citat av Tage Danielsson:
"Nu är det klart att det är mest praktiskt att vi använder orden i den betydelse som vi har kommit överens om. Det blir så besvärligt annars, och man kan lätt bli missförstådd. Å andra sidan är naturligtvis ingen åtsagd att använda alla ord i överenskommen betydelse - särskilt som ju varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att limpa ska heta limpa och krasse krasse. Du och jag kan ju till exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm-Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att vi får ett helvete i biljettluckan på Centralen."

En av livets stora gåtor

... och de blir fler ...

22 strumpor. Alla udda. Hur går det till?