Tjocksocka

Vet nån om man kan köpa raggsockar med extraförstärkta hälar? Gärna kevlar. Uppenbarligen går jag som en annan lägervakt för fortare än man hinner säga "achtung!" är det hål.

Nu fattas bara namnet

Gänget börjar ta form. Hittills är vi tre medlemmar:

• Jag, som tänker vara president.
• Boksyster, som ska vara sergeant at arms eftersom hon tagit på sig uppgiften att lägga krokben för folk.
• Webmoster, som får titeln treasurer eftersom hon är ekonomisk nog att redan använda frimärken två gånger.

Men namnet är inte riktigt bestämt än, och det brådskar för Webmoster vill börja brodera västarna. Eller de noppiga Helly Hansen-tröjorna, då.
Förslag, någon?
(Det är inte för sent att ansluta sig heller.)

Lite eljest

Pillar lite med bloggen, mest för att få såna där fina reaktionsrutor så att även den som inte ids eller vill kommentera i alla fall kan ha en liten åsikt.
Just nu på tv: Nurse Jackie. Fasen vad bra.

Lycka kan köpas för pengar

Den här snyggingen är min!

I ett tidigare liv var den tågsäte.

Soffan alltså. Terese är gift med Anders.
När köket genomgått sin transformering ska den få flytta hem, fram till dess bor den hos Tygern.

Pärlor, rosor och blankt krom.

Fatta att man blir kär!

Förr i världen

Kolla vad jag hittade när jag städade skåp!

Larsson, jag och Igga, 31 augusti 1989. Det var en fredag, M fyllde 30 och vi skulle gå på Statt efter jobbet. Dimman radade upp oss mot den kära gamla eftertextbänken och förevigade oss.
Ja, det var tider, det. Så fina vi var! Och så 80-taliga...

En torsdag

En extra ledig dag dök upp ur det blå. Vad gör man med så mycket ledig tid?

• Sover till tio.
• Dricker kaffe och äter Remi till frukost.
• Dammsuger.
• Undrar om inte traktorn ska komma snart.
• Tar ut fönen på balkongen och tinar upp fastfrusna dragfönster.
• Smörjer in spåren på desamma med listskydd till bilen.
• Tittar på den stackars brevbäraren som kört fast med moppen ute på gården.
• Sorterar sopor.
• Sätter spaden i en igloo och hittar sin bil däri.
• Tittar efter traktorn.
• Kör till Korvgubben och hämtar mat.
• Kör därifrån i full karriär med spinnande däck för att slippa hamna bakom svärfar som kom ut från Laitis samtidigt. Han kör så himla sakta!
• Sladdar in på parkeringen hemma för vem vågar sakta ner i snömodd?
• Undrar var i helsike traktorn är.

Uppdaterat: BDX hör bön! Traktorn är här nu.

Kontraster, ja tack

Snälla goda nån, låt snön ligga kvar.
Vet ni hur svårt det är att skilja hundbajs från fallna löv när det är mörkt?
Man får treva tills man hittar nåt varmt.

Vår nya mikro har ett syskon

Mikro.

Marvin,

I stället för Ånge: en postbil längs väg 40

Nog för att det snöat som fan i Sydsverige men är det verkligen rimligt att det tar två dygn för ett paket att åka från Borås till Jönköping, en sträcka på 87 kilometer?

 Det kommer att vara vår innan min vinterkappa har kommit fram om det ska gå i den här takten.

Vi gör det tillsammans

Läser just nu Svensk maffia - fortsättningen, en alldeles utmärkt bok om organiserad brottslighet i Sverige av Lasse Wierup och Matti Larsson. (De skrev, icke oväntat, även Svensk maffia, som var precis lika intressant.) De här gängen är egentligen ingenting att skratta åt. Ruskiga karlar som ägnar sig åt grova brott i organiserad form.
Men ändå.
Jag kan inte låta bli att fundera på att bilda ett litet gäng som ägnar sig åt oorganiserad brottslighet. Lite vardagsbrottslighet så där på måfå.
Vi skulle köra lite, lite för fort, gå mot rött, knycka pennor från jobbet, sno handdukar från hotell och använda frimärken två gånger. Och så skulle vi ha ett lika bombastiskt namn som de stora grabbarna.
Kanske Härjande Hamstrarna. Eller Blekfisarna.
I kommentatorsbåset kan ni komma med namnförslag och ansöka om medlemskap. Sen kan vi trycka upp tröjor, ge oss ut på mopederna och sätta om inte skräck så i alla fall vantro i omgivningen.

Smider ränker mot kyrka och stat, kanske?

Vad i helvete har dom för sig på bilprovningen efter tolv?
Man undrar. Jag får alltid besiktningstid i svinottan och har heller aldrig hört talas om nån som får komma efter lunch.
Det har inte skrivits så många låtar om just det, men den här duger utmärkt att illustrera problemet.

Den stora vaddkatastrofen

Vaddterroristen fortfarande på fri fot.

Sånt som bara kan hända i en bostadsrättsförening.