Skrajsebajsen

I väntrummet på Djursjukhuset satt en karl som såg ut precis som en seriemördare tagen ur CSI eller Criminal minds.
Till råga på allt verkar det som att han bor härikring.
Jag är lite rädd.

(Lilla K är för övrigt friskförklarad.)

Morgonens dilemma

I hallen: en golvläggare.
I badrummet: ingen dörr.
I lilla toa: inget lyse.
Vad gör man?

Bygge XI

En golvläggare i en för honom ovanlig ställning: Upprätt.
Kolla i bakgrunden: lagt golv!

Vissa saker blir eftersatta. Dags att ta ner julstjärnan, kanske. Om det går att komma fram till fönstret.

Bygge X

Det måste bli värre innan det kan bli bättre.

Golvläggaren är i faggorna. Snickaren har en ledig dag och kommer i morgon.
Det är sågspån och pinaler precis överallt. Det är helt ok att jobba under såna här omständigheter.

Ett ord i rättan tid

M och Målarn river kök.
Snickarn snickrar.
L och K har flytt.
Själv är jag mest i vägen.
Då får man tid att tråla nätet på kloka saker.
Den här till exempel:

Klicka för större bild.

Hon gjorde vad?

"Rusades"? Eh?

Bygge IX

Golvet är på rätt våning nu.

Jag blir så nervös när folk åker i såna där korgar. Men hellre det än att kånka 40 kvadratmeter golv uppför tre trappor.

Utsikt från en toastol. Det enda lediga utrymmet stort nog att förvara golvet på tills golvläggaren kommer på måndag. Den uppmärksamme ser att vi av utrymmesskäl tvingats ta bort dörren till klo. Vi har inga som helst hemligheter i den här familjen. Blyga besökare hänvisas till lilla toan.

The last but one supper. I morgon plockar vi ner resten av köket.

Späd ut

Karl den vansinnige kallades så inte utan orsak.
Han var resultatet av hundratals år av inavel i den Habsburgska ätten.
Se här hans stamtavla:

Hans mormor, Maria Anna var också hans faster. Johanna den vansinniga var bland annat hans morfars farfars farmor, hans farfars morfars farmor och hans morfars mormors mormors mor. Inaveln var för övrigt ännu mer omfattande – Karl V och Isabella var kusiner, eftersom Isabella var dotter till Johannas syster Maria. Karl II hade för övrigt en syster som gifte sig med sin morbror och fick barn med honom.

Nu var ju Habsburgarna extrema i sin strävan att hålla det inom familjen men även i andra kungahus har man vanan att gifta sig med lite för nära släktingar.
Prins Daniel är säkert undersökt på längden och tvären men man kan aldrig vara riktigt säker. Minns att Karl XV var, ska vi säga utåtriktad?, och är upphov till en stor del av svenska folket. Han kan mycket väl ha gjort en sväng till Ockelbo.

Vart vill jag nu komma med detta? Mest är jag väl ute efter att racka ner på kungligheter men det är också en allmän uppmaning till alla att släktforska och tänka sig för. Annars kan det bli så här:

Prövning

Lilla K har urinvägsinflammation och ska till vetri i morgon.
Vi ska ha med oss ett urinprov.
Så i morgon bitti ska hennes husse sticka in en soppslev under henne när hon gör morgonpinken.
Hon kommer att bli hemskt förvånad.

Dubbel lycka

Golvet kommer till veckan och jag har fått tag på fleecefillingar.

Flillingar. Och lilla K:s fulaste anka.

Och när vi ändå pratar om roliga saker: Läs här. Så mycket tokigheter på ett och samma ställe.

Bygge VIII

Vårt lebensraum krymper.
Jag måste annektera Österrike.

Snart är allt i köksskåpen nedpackat. Och kartongerna väller in i vardagsrummet.

Året som gick

I januari var jag rätt inne på giraffer. Dessutom högtryckstvättade jag badrummet och fick frostknölar på kuppen.

Effektivt. Men nästa gång ska vi ha varmvatten.

I februari sökte, och fann, lilla K fryst lussekatt, fusklappen L och jag åkte till Jokkmokk och däremellan var jag nostalgisk. Dessutom var jag redan less på vintern.

Den som söker skola finna.

Fusklapp.

1969.

Redan less. Och det var bara februari.

I mars bråkade vi om arkaiska uttryckssätt och stiftade bekantskap med Glenn eller var han i själva verket Hippokrates?
Jag tillbringade fyra timmar på ett tak utan att få hoppa i den stora snöhögen. I slutet av månaden vinkade jag av L och hade svid i ögonen.

Vem är han? Och varifrån kom han?

Åhej!

Hej då!

I april fikade vi i Boden och blev insvepta i den isländska dödsdimman.

Fint fika.

I maj lättade dimman och Å och jag drog en repa till London.

Kollektivtrafik. Jag gillart.

I juni sågs det bröllops-tv och vad tusan hade Albert av Monaco på sig? Kyparuniform?
Jag fyllde år och packade för Londonsemester.

"Jag heter Albert och är er kypare i afton."

I juli var det två veckor London med extra allt, minigolf och fikaturnéer.

Utsikt från översta toppen av St Pauls. Det bästa med att ha varit där är att man inte behöver göra om det.

Jag kom trea. Av tre.

I augusti var det fika, paddling och överjäst surströmming.
Mot slutet av månaden kom L hem och fyllde år. Bästa presenten: Ett snuffe i mint condition.

Överraskningarnas överraskning.

I september skrämde jag slag på pallande ungar och bar rödgrön slips utan att det hjälpte ett endaste dugg.

Verkningslöst.

I oktober handlade det mycket om bomber och näsmusslor.

Världens bästa nosar.

... och en inte fullt lika bra.

I november drabbades huset av den stora vaddkatastrofen och vi kunde konstatera att pest är värre än kolera.

Vadd everywhere.

Avgjort.

I december handlade det mesta om att riva en vägg och att outsourca julen.

Borta!

Granen står så grön och grann hos modern.

 Och sen blev det 2011 och vi får väl se vad som händer då.