Titta här, SJ!

Här har ni en del att lära.

Om att bli äldre

Kollega K: Det är inte frost du har i luggen, va?
Jag: Nej ...

Bygge XV

M, när den randiga tapeten kom upp: "Jag känner mig som en fånge."

Jag: "Du är en fånge, du har snart avtjänat 24 år."
He got 25 to life, vet ni.

Kolla, kolla, kolla!

Jag blir helt blötögd!
En väl använd halvtimme, inte bara för tidningsdinosaurier.

Kyligt

Det är lite kallt nu.
Men långt ifrån så kallt som under krigsvintrarna.
"Det var så kallt att vattnet frös i blomvasen", berättade min farmor ofta.
Men nu undrar jag: varifrån hade hon fått blommor mitt i smällkalla vintern i början av 40-talet?
Det kan väl aldrig vara så att hon bättrade på historien en aning?

En grej om giraffer

Hur simmar giraffer? Hur mycket av halsen sticker upp ovan ytan? Har pigga giraffer huvudet högt och halsen sträckt? Och de lata halsen horisontellt och bara näsborrarna över ytan?
Sånt som håller en vaken på nätterna.

Bygge XIV

Flash! Vi har köksskåp, vatten och spis!

Bygge XIII

I dag har vi burit en spis uppför tre trappor och en annan spis ner för samma trappor.
Inte ett dugg roligt, men nödvändigt.

Kalle väcker minnen

Jag har nyss läst Kalle Linds böcker Människor det varit synd om och Människor som gått till överdrift. Väldigt roliga. I den sistnämnda heter ett kapitel Frikyrkliga artister med underrubriken Kristna människor med underliga förnamn och gitarr.
Några av artisterna som förekommer är Mia-Marianne och Per-Filip, Jard Samuelsson, BirGitta och Swante samt Ny-David.
En som inte nämns, kanske beroende på att hon har ett helt vanligt namn, är Margit Borggård Borgström. Henne hade jag inte tänkt på sedan mitten av 70-talet men nu dök hon upp i skallen.
För den som inte minns var hon med i det käcka programmet Hela kyrkan sjunger.
Kvinnan var så där blank och manisk som bara frireligiösa kan bli och viftade nästan armarna ur led när hon dirigerade sin lika blanka och maniska kör.
Farmor kallade henne, helt förtjänt, Grisöga. Kolla:

Den här bilden är ganska ny och Margit ser rätt piffig ut, men när det begav sig hade hon pingskyrkeknut och såg 20 år äldre ut än nu. Fascinerande.

Det gavs till och med ut en skiva med musik från "tv-succén".

Men varför såg du det där eländiga programmet? undrar ni nu. Tja,detta var på 70-talet när det faktiskt inte fanns så mycket att titta på  och så låg det säkert före Rapport eller Baretta. En oväntad bieffekt: jag kan texten till ett helt gäng jesuslåtar. Man kan aldrig veta när man får nytta av dem.

Bygge XII

Bloggläsare skulle kunna tro att vi hamnat i renoveringskatatoni och väntar på att bli fall för arga snickarn men så är inte fallet.
Här händer det faktiskt stora saker.

Köket har kommit. Genom fönstret förstås.

Och satts på plats av vår snickare Anita. Sedan bilden togs har alla skåp plus bänkskivan monterats.

Lilla K tycker fortfarande att det är stökigt och trångt men hon finner sig, och nya liggplatser.

Skrajsebajsen

I väntrummet på Djursjukhuset satt en karl som såg ut precis som en seriemördare tagen ur CSI eller Criminal minds.
Till råga på allt verkar det som att han bor härikring.
Jag är lite rädd.

(Lilla K är för övrigt friskförklarad.)

Morgonens dilemma

I hallen: en golvläggare.
I badrummet: ingen dörr.
I lilla toa: inget lyse.
Vad gör man?