Hur stavar man vårt norrländska säga-jo-på-inandning-ljud? "Chou"? "Shoo"? "Tjou"? Äh, det ser ut som rinkebysvenska.
I vilket fall som helst kan detta charmiga och exotiska läte få förfärande följder. På tågfärjan mellan Trelleborg och Sassnitz 1987 fick Å och jag gratis drinkar av den skånske bartendern om vi sa just sjchoo (eller hur vi nu ska stava det). Många drinkar blev det, följd av djup sömn i tågkupén vilket ledde till att vi nästan glömde passen ombord när vi tumlade ut på perrongen, väckta i sista stund. Tänk - utan pass i Östtyskland. Hur hemskt hade inte det kunnat bli, liebe genossen?
4 kommentarer:
Vi har med det "ordet" i spexmanuset och då stavas det schup, fast med förklaringen att det är ett norrligt jo efter. Det är definitivt svårstavat :)
Försöker öva min tyska Husman på detta ord/läte/livsstilsattribut och inte är det så lättinövat alltid.
Schup, tyckte jag för övrigt var en trovärdig stavning. Det blir lite inåtandningskänsla då.
Jag uttalar det nog mer "jho" men det kan hända att om man är mer seriös nordbo så säger man "tjo" eller "tjoå" fast då blir det nästan mer utblåslätet.
Om du smackar två gånger med tungan betyder det "nej" på tigrinja. Om du smackar en gång kan det betyda "spelar ingen roll" eller "mä!" beroende av ansiktsuttrycket. Detta skulle jag nog säga gäller även i svenskan. I vilket fall är dessa ord också lite svårstavade.
Man kan även säga, som ewtt par på bussen imorse, "Djåo".
Skicka en kommentar