Ah, det ljuva 70-talet och dess mat! Har ni inte redan upptäckt den fantastiska bloggen Den bruna maten så gack genast och gör det.
Den drivs av familjen Brun, varav ingen av medlemmarna tycks ha varit med under decenniet i fråga men de har kommit över två receptkortssamlingar från tiden och lagar sig oförtrutet igenom dem.
Resultatet blir ofta brunt, sällan lyckat men för en som faktiskt genomlevde, och överlevde, årtiondet väcker maten minnen. Inte alltid ljuva, kan jag försäkra.
Nuförtin är det tydligen så att man ska leva för att äta men i mitt barndomshem, och i de allra flesta hemmen på den tiden, åt vi för att leva.
Bruna bönor med korv, korv och makaroner, vita bönor med korv (som omväxling), kalvsylta och potatis, fiskbullar, Bongs köttsoppa och Soldatens ärtsoppa. Sånt käkade vi till vardags.
På helgerna åt vi häpnadsväckande ofta kamouflerad mat. Sill, ägg och potatis instoppat i foliepaket, diverse saker under täcke och icke att förglömma: förklädd korv!
Man tog ett stycke falukorv och lindade in den i mördeg. Skjuts in i ugnen och voila! En korv bortom igenkänning.
 |
| Rätt året om från 1973 och Familjekokboken från 1977. |
När jag flyttade hemifrån för 25 år sen fick jag med mig ett par 70-talskokböcker som jag inte öppnat förrän i dag. Och jag förstår varför.
Vad sägs om det här spännande kycklingreceptet:
Kokt rimmad broiler
1 rimmad djupfryst broiler
vatten
8-10 vitpepparkorn
Lägg broilern med bröstet upp i en gryta. Häll på vatten så det täcker fågeln. Koka upp och skumma. Tillsätt pepparkornen. Koka under lock på svag värme 45 minuter. Servera broilern med kokt ris, ärter, sparris, tomater och en sås gjord på buljongen och grädde, smaksatt med kapris eller citron.
Wow! 8-10 vitpepparkorn! Snacka om att go wild med kryddorna.
Nu görs det lite roligare kokböcker.
Som den här till exempel.
 |
| Matakuten från 2000. |
Receptet på julskinka har jag använt flera gånger.
4 kommentarer:
Jag vill ha rödgul pizza!
Och hade ingen röd slips hemma, utom en hysteriskt glad en som det står Merry Christmas! på. Med en massa glitter.
Om jag inte mins fel så blinkar slipsen också om man trycker på den. Rödare än så blir det inte.
Det är inte så konstigt att maten blev så tråkig när kokböckerna var svartvita eller var just bruna med bruna bilder. Men Flygande Jacob är ju faktiskt gott, fast den kanske hör till 80-talet?
Jag har faktiskt aldrig ätit flygande Jakob! Tror att vi var långt före det stadiet av exotisk mat när ni växte upp. Eller då var det nån ovilja mot bananer i mat? Eller hur kycklingen låg. som flickorna i Stockholm.
hahaha...
Skicka en kommentar