Det här med tid

När jag väntade barn gjorde jag det väääldigt länge. Kändes det som i alla fall. Som en elefantgraviditet, minst.
Nuförtiden går ju nio månader på ett kvartal. Man skulle knappt hinna märka att man var i grossess.
Inte för att jag skulle vilja skaffa barn nu. Nej, bevare mig väl, hur skulle det se ut! I morgon ska jag ju gå och köpa progressiva glasögon!