fredag 7 september 2012

Onödigt pladder

Jag är inte så mycket för pladder, vilket väl den här bloggen bevisar men det finns den andra sorten också. De som aldrig kan vara tysta, inte ens för en sekund. Som måste höra sin egen röst som ett bakgrundssurr hela tiden och uttalar sig om prick allt, både när de vet något och (oftare) när de inte har en susning.
Den här sortens människor finns förstås på Facebook också. Ett autentiskt exempel från i morse:
Kalle Kula: Snälla, är det någon därute som kan eller kan tipsa om någon som kan beskära ett äppelträd?
Sivan Surrig: Jag har tyvärr ingen större erfarenhet av äppelträd.
 
Hörnu Sivan, Kalle efterlyste nån som visste nåt om äppelträd men det är klart, om han nån gång behöver någon som inte vet ett skit om aplar kan han med förtroende vända sig till dig.

Jag ska passa på att säga att jag blir trött på alla som säger "Godmorgon Facebook!", "Myyys med älsklingen" och lägger ut bilder med indianprinsessor som håller upp vargvalpar mot månen.

Tillbaka till tystnaden.

1 kommentar:

Anonym sa...

Håller med. Men det kan väl inte vara något större problem där uppe i norr bland tysta norrlänningar?... Kom gärna hit, till min arbetsplats och till min resväg till jobbet i Stockholm så får du höra pladder: "Jag pratar, alltså finns jag". //åsa