Piiiiieeep! lät det högt och ljudligt klockan sju i morse.
Jag flög upp ur sängen, totalt förvirrad. "Vad är det som låter? Vem är det som skrattar? Vem är det som pratar? Har vi främmande? Vad är klockan? Jag måste gå och titta. Jag har ju inga kläder!"
Det blev tyst och jag trillade omkull och somnade om.
Vad var det då? Jo, förklaringen kom när jag stigit upp. Snälla L och lilla K var morgonpigga och när K skulle inta perfekt tiggställning nedanför O'boyglaset råkade hon lägga armbågen på en pipleksak (ja, hon leker med pipleksaker fast hon är nästan elva år). Och inte begrep hon varifrån ljudet kom heller, utan tittade bara förvånat på pipisen till snälla L kom och särade på de tu.
På tal om hundar såg jag på tv att det blir allt vanligare att hundar utvecklar allergier mot damm, pollen och kanske till och med pälsdjur (vilket måste vara HEMSKT besvärligt). Orsaken tros vara att det är för rent i hemmen och att de får för steril mat. Man kanske ska vara glad över att man har en glupsk vovve som äter allt, både ur matskålen, backen och för den delen golvet i soprummet.
1 kommentar:
Lycko du/ni som är med vovve! För många år sedan var jag också en glad matte.
Är det i något sammanhang som mina fjompigheter når den ultimata larvighetens gräns så är det när jag får syn på en hundvalp.
Skicka en kommentar